Adressen du söker är Krokodil.se.

Nu är det dags! Det här har jag funderat över rätt länge, och nu kan jag inte hålla mig längre.

Kuniri byter både namn och adress. Jag kommer sluta skriva här, och fortsätta på krokodil.se.

Här har jag aldrig egentligen skrivit om det som numera upptar det mesta av min politiska vardag. När jag började skriva på Kuniri var jag inte mycket mer än stödmedlem i Miljöpartiet. Sedan dess har jag blivit förtroendevald i ett par kommunala nämnder i Örebro. Hittills har jag hållt de ämnena borta från bloggen, eftersom det inte kändes som det var vad den handlade om, men nu tror jag inte det kommer gå längre.

Dessutom har sättet jag skriver på förändrats under den tid som Kuniri gått på lågvarv, och jag är inte heller ute efter samma saker som förr med mina texter.

Både till innehåll och form skulle bloggen alltså ha drabbats av delvis nya inriktningar. Därför känns det lika bra att byta namn på den. Och när nu bloggen Kuniri haft adressen kuniri.se, finns det inget annat att göra än att lägga den nya på krokodil.se.

Alla gamla inlägg kommer finnas kvar på adressen http://kuniri.krokodil.se, och dess jag listar ut vad jag ska göra med Facebook-sidan kommer den också att få finnas kvar.

Från och med nu upphör adressen kuniri.se att uppdateras. Efterhand försvinner den helt.

Gå till krokodil.se i stället. :-)

Det här inlägget riktar sig främst till er som följer bloggen via epost, RSS eller Atom.

Google tycks vara på väg att stänga tjänsten FeedBurner, som den här bloggen använt fram till i dag. Nu är det dags att sluta. Från och med i dag omdirigerar adresserna för bloggens Atom-flöden därför inte längre till FeedBurner.

Till er som följer via epost

Epost-versionen av bloggen skickas ut av FeedBurner. Den kommer alltså att fortsätta skickas ut till dess Google stänger FeedBurner, vilket jag inte vet när det kommer ske. Jag kommer inte ersätta epost-maskineriet med något nytt, utan möjligheten att automatiskt få nya inlägg via epost försvinner med FeedBurner.

Gissningsvis kommer Google skicka ut ett meddelande när tjänsten försvinner. Jag kommer däremot inte skicka ut något sådant. Se därför till att följa bloggen på något annat sätt så snart som möjligt.

Till er som följer via RSS eller Atom

Ni som följer bloggen via RSS eller Atom prenumerar i de flesta fall inte direkt via FeedBurners adresser, eftersom den situationen inte ska kunna uppstå i korrekt kodade flödesläsare. Alla flödesläsare är dock inte korrekta. Du bör därför omedelbart kolla att du inte hör till undantagen.

De enda flödena som påverkas av detta är det med samtliga inlägg, samt det med samtliga kommentarer oavsett inlägg. Se därför till att din flödesläsare prenumerar direkt via följande adresser:

• För samtliga inlägg: http://kuniri.se/atom/entries
• För samtliga kommentarer: http://kuniri.se/atom/comments

Även fortsättningsvis kommer bloggen alltså kunna följas via FeedBurner-flödena, men förstås bara till dess Google stänger tjänsten.

God morgon brukar jag försöka inleda så här dags, men nu handlar det om barn som flyr men bara blir runtskickade mellan länder. Man vet inte om man ska kräkas eller bara ge upp halvvägs till badrummet. Ur artikeln hos SR Ekot:

Enligt reglerna får Migrationsverket bara skicka tillbaka barn till länder där de har sökt asyl, innan de kom till Sverige. Men flera barn säger till Ekot att de aldrig har ansökt om asyl i Italien – att polisen bara har tagit fingeravtryck för att registrera dem där.

Maria Svensson tillhör flyktinggruppen i Malmö och har träffat ett femtiotal ensamkommande flyktingbarn. Ingen av dem har sökt asyl i Italien, säger hon och det kan finnas flera förklaringar till det.

– Väldigt många vittnar om att polisen har sagt att de inte vill ha barnen där. Polisen säger: ”sätt er på ett tåg och åk härifrån”. Och då har de gjort det. Eller så vet barnen inte vart man ska ta vägen för att göra en asylansökan, eller så förstår de inte vad myndighetpersonerna säger för att de aldrig har fått någon tolk, säger hon.

Fortfarande är jag rätt trött på att vara långrandig och koncentrerar därför min poäng. Anledningen till att Migrationsverket håller på så här är endera att

1. de har en helt annan agenda än Tobias Billström och resten av regeringen, som i sin tur inte lyckas få stopp på sitt skenande verk, eller att
2. de gör precis vad Tobias och resten av regeringen har sagt åt dem att göra.

Vilket som är fallet kan kanske ha en viss psykologisk betydelse för dem som på något sätt råkat förväxla politiska partier med ishockeylag, och därmed kommit att heja på det ena eller andra. I praktiken är det dock bara en fråga om ifall regeringen borde avsättas för att den är oduglig eller för att den är omänsklig. Det finns ingen anledning att vara petig.

Miljöpartiet har ett nytt partiprogram på gång. I morgon "släpps" ett förslag som under några månader framöver kommer diskuteras och förhoppningsvis – då allting alltid kan bli bättre – kunna förbättras. Det kan bli kul, men flera formuleringar i artikeln på DN.se:s debattsida gör mig litet fundersam.

Därför tar jag söndagsförmiddagen till vara genom att släppa ut mitt inre neggo, som känt sig litet instängt på sistone.

Programmet lyfter fram en mer positiv syn på arbete, utan att vi släpper vår grundläggande ståndpunkt att lycka för individen inte nödvändigtvis ligger i mer pengar utan också kan ligga i mer tid och högre livskvalitet.

Alltså… "inte nödvändigtvis", som om det handlade om något slags enstaka undantagsfall.

Fokus ligger fortfarande på långsiktighet och livskvalitet, med målet att människor ska må bra och trivas med sina liv. Men programmet är bredare och omfattar alla samhällsområden.

Där finns alltså även politik som syftar till att människor ska må annat än bra?

Den gröna utgångspunkten har alltid varit den enskilda individen och hur alla kan växa till att bli den de vill vara.

Det där är en historieförfalskning av närmast moderata mått. Den gröna rörelsen har aldrig haft bara en enda utgångspunkt, och skulle man ändå försöka kortsluta sig fram till någon sådan, så blir det inte "den enskilda individen" med mindre än att man i stället utgår från någon annan idérörelse.

Välfärd handlar inte bara om trygghet utan även om livskvalitet.

Parallellt handlar tillagning inte bara om att koka potatis utan även om att laga mat. Om meningen ens betyder något är det ett klassifikationsfel.

Av de där problemen kan dock de flesta avskrivas som bara dåligt handlag med ordföljder. För följande stump är diagnosen värre:

I det förslag till partiprogram vi nu lägger fram sammanfattas allt detta bäst i denna mening: "Sveriges välstånd och utveckling bygger ytterst på välutbildade och arbetande människor, på ett mångsidigt och tekniskt högt utvecklat näringsliv stöttat av en fungerande välfärdssektor."

Här bor två svåra problem.

Det första är att "välstånd" enligt gängse tolkning i stort sett betyder hög utbildningsnivå, fler i arbete, teknologisk excellens, ett ut- och invecklat näringsliv samt fungerande välfärdssektor. I allt väsentligt placerar den bästa sammanfattningen med andra ord förslaget mitt bland de övriga, grå partiernas Sverige-fixerade betongtrams.

Det andra problemet är – träffande nog – att den gör det med en förtäckt tautologi.

Varför detta överflöd av överflödigheter? Jag hade ju fått för mig att partiprogramsrevideringen lett fram till något som inte behövde ursäktas med hopkrafsade floskler, ens i en så förträfflig tidning som Dagens Nyheter.

Så där. Nu åter till mitt vanliga jag.